Återhämtningen efter orkanen gör främlingar till hjältar

Old Fort, North Carolina, är en idyllisk liten stad undangömd vid Blue Ridge Mountains. En typisk dag porlar bäcken under täckta broar medan cyklister och vandrare utforskar närliggande Pisgah National Forest.

"Om du har bott här länge kan du inte ens gå till affären utan att se 20 personer du känner", säger Melissa, som bott här hela livet och som känner nästan alla i stan.

Den 26 september 2024 kom orkanen Helene och orsakade nästan 400 mm regn på tre dagar. Mjuka bäckar förvandlades till rasande floder, lyfte hem från grunden och ryckte upp träd som stått i generationer. Lerskred strömmade nedför bergssluttningar, begravde bilar, slog ut el- och mobilmaster och blockerade infarter till hela grannskap – och skilde grannar från varandra.

"Det går verkligen inte att beskriva den känslan – vår värld förändrades på ett ögonblick", sa Melissa.

I typisk Old Fort-anda var lokalsamhällets reaktion omedelbar. "Alla har ett gator- eller mule-fordon att köra runt i, så inom 30 minuter var det fullt med folk som började rensa med sina motorsågar och verktyg för att försöka få saker ur vägen."

Melissa har varit Airbnb-värd i åtta år. Hon äger och förvaltar tre Airbnb-boenden i området – ett vardera i Old Fort, Asheville och Black Mountain. "Jag älskar västra North Carolina och ingenting gör mig lyckligare än att hjälpa människor att känna sig så bekväma som möjligt – oavsett om de är här på semester eller för att hjälpa vårt lokalsamhälle att komma på fötter igen."

Sedan orkanen har Melissa öppnat upp sina boenden via Airbnb.org för 24 frivilliggrupper och 13 familjer som fördrivits på grund av orkanen.

"Varje dag kan du se ett gruppinlägg som säger att deras kyrka eller ideella organisation kommer med tillräckligt med mat för 2 000 människor", sa hon. ”Det finns fortfarande människor utan ström eller jobb.”

Amanda, en volontär från Jamestown, North Carolina, anlände till Melissas Airbnb-boende med en bil full med blöjor, modersmjölksersättning och förnödenheter för nödsituationer att dela ut. Det som började som en enda vistelse blev ett familjeuppdrag. Amanda tog med sig sina barn Avis, 13, och Briggs, 10, på efterföljande resor, vilket förvandlade Melissas ställe till en bas för hjälpinsatser.

Tre månader efter Helene kämpar Old Fort fortfarande för att återhämta sig. Men genom allt förblir Melissas boenden en ledstjärna av hopp och erbjuder skydd och gemenskap för dem som hjälper till att bygga upp hennes älskade hemstad.

"Vi har kunnat vara värd för flera lokalinvånare som har förlorat sina hem och andra som inte har ström, vatten och internet – vi har till och med kunnat ansluta en Starlink, vilket har hjälpt mycket. Och vi har naturligtvis varit värdar för många frivilliga som har kommit hit från andra delstater för att hjälpa till."

Barnen engagerade sig i återhämtningsinsatser. Avis skrev uppmuntrande lappar att skicka med i måltidsleveranser, medan Briggs blev "månadens hedersanställda" på donationscentret och hälsade på varje bil som kom förbi. "Jag har aldrig sett honom arbeta så hårt", mindes Amanda. "Det var en vändpunkt."

Dagarna blev suddiga av ständig aktivitet. "Vi gick upp i gryningen. Så snart det ljusnade var vi ute och levererade, ibland fram till kl. 21:00", sa Melissa.

Mitt i förödelsen fann Melissa hopp på oväntade platser. Som när Avis vägrade att åka iväg och gömde sig i huset för att vara nära Joyce, den äldre damen hon hade blivit vän med. Eller när Amanda berättade för henne hur Briggs skulle vakna klockan 6 på morgonen och fråga: "Ska vi åka till Melissa? Vad ska vi göra idag?"

För Melissa förstärkte den upplevelsen anledningen till att hon öppnade upp sitt boende för resenärer från första början.

"Det är chockerande att tänka sig att någon som inte är härifrån engagerar sig så för vårt samhälle", sa hon. "På kort tid blev de som en del av vår familj."